J'ai vu un arc-en-ciel.

Ikväll besökte jag och mor min farmor för en kopp te och samtal om det senaste. I vanlig ordning åkte de tunga fotoalbumen fram, de som är fulla av saknade framtänder, gamla sommarställen, glasspinnar och soliga bryggor. Under några timmar återupplevde jag min barndom och jag kan nog konstatera att livet definitivt  var bättre då man spenderade vinterhalvårets dagar i en blålilamönstrad heltäckande overall i storlek 110/116.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0